Strategier logo

Strategiers syfte är att inspirera växande till vår fulla mänskliga potential – i skolan, företaget, samhället och hemmet.

Utvecklingsbrevet

m10

bild på skribenten Nr 821, den 17 december 2018

Opinionen

Hemmasittare

TV4:s Kalla Fakta hade den 3/12 ett reportage om hemmasittare, barn som av någon anledning inte går, eller bara sporadiskt går, till skolan. Statistik saknas men Kalla Fakta räknade fram runt 5500 hemmasittare i Sverige.

Trogna läsare av Strategier inser att hemmasittarna bara är toppen av ett isberg, ett av flera symtom på ett samhället som inte förmår hjälpa alla unga till ett rimligt liv, och långt ifrån till sin fulla potential.

Det finns många skäl till att barn blir hemmasittare. Kalla Fakta fokuserade på barn med olika typer av neuropsykiatriska funktionshinder. Men det finns även mobbade barn, barn med högre känslighet och förmodligen även barn som upplever skolan mer som ett hinder än ett stöd för sin utveckling. Oavsett den underliggande orsaken så verkar den utlösande faktorn ofta vara en skolmiljö som, trots stora ansträngningar, har svårt att skydda särbegåvade barn, barn med hög känslighet, barn med särskilda behov och barn som är annorlunda. Barnets val att stanna hemma är rationellt i emotionell mening, även om barnet inte alltid kan uttrycka det i ord. Skolan gör så ont att barnet upplever det skadligare att gå till skolan än vad de missar i skolan.

Vissa barn får särskilda undervisningsgrupper. Men ibland är skolmiljön i sig problemet. Skola passar inte för alla barn.

Det mest upprörande i reportaget är hur skolplikten kräver att föräldrar ställer upp på samhällets agenda och tvingar sina barn till skolan. Varför detta tvång?

Jag vet föräldrar som frågat skolan om de ska bära sitt ovilliga barn till skolan och lägga dem där på en bänk. Svaret de fått är, jo, det går bra. Hur kan man tro att något gott kommer av att föräldrar, barnens viktigaste trygghet, uppmanas att tvinga sina barn till en miljö där barnet inte vill vara. Tror man att barnet lär sig något? Tror man att de blir socialt välanpassade? Hur kommer det sig att Sverige med sin stolta syn på barns rättigheter behandlar sina barn på detta vis?

Vänliga hälsningar Jonas Himmelstrand


© 2018 Utvecklingsbrevet Strategier för Mänsklig PotentialUtskrift


 

AKTUELLT

HEM

LÄS STRATEGIER

PRENUMERERA!

OM STRATEGIER

KONTAKTA OSS

LÄNKAR

LOGGA IN