Strategier logo

Strategiers syfte är att inspirera växande till vår fulla mänskliga potential – i skolan, företaget, samhället och hemmet.

Utvecklingsbrevet

m10

Nr 746, den 10 augusti 2015

Jämställdhet och full mänsklig potential

I den politiska debatten om lärande och växande så är begreppet jämställdhet ett centralt begrepp. Vi diskuterar löner, styrelseplatser och fördelning av hushållsarbete. Men det större jämställdhetsmålet är givetvis varje människans möjlighet att växa till sin fulla mänskliga potential.

Resonemanget om mänsklig potential är okontroversiellt. Det framförs av politiska företrädare av varierande politisk färg. Men framförallt har jag inte hört någon ta avstånd från det. Själv kom jag först i kontakt med begreppet mänsklig potential hos den socialistiske ideologen Karl Marx. Konsensusen är lätt att förstå, det finns ett gemensamt intresse för både individ och samhälle att människorna växer till sin fulla förmåga där de kan ge sitt bästa, ha sitt största välbefinnande och vara en mogen aktör i samhällslivet.

Även jämställdhet är okontroversiellt i denna mening. Att människor ska bedömas efter individuell förmåga och inte efter yttre attribut som kön eller hudfärg är allmänt accepterat.

Vi vet idag att även om mäns och kvinnors hjärnor har vissa skillnader så är kapaciteten densamma, och enorm. Vi vet att hudfärg bara handlar om någon tiondels millimeter pigment i huden – utöver det är vi exakt lika på insidan. Vi vet också att i jämförelse med andra arter så är människan en synnerligen genetiskt sammanhållen grupp. En del forskare menar att homo sapiens vid något tillfälle i historien endast varit något hundratal individer.

I begreppet jämställdhet finns dock även kontroversiella inslag. Det gäller framförallt synsättet med kön som social konstruktion med slutsatsen att allt som inte delas 50/50 är ett uttryck för bristande jämställdhet. En lång rad studier visar att även om skillnaderna inte ska överdrivas så motiveras män och kvinnor som grupp delvis av olika saker.

Den norska dokumentären Hjernevask framkastar teorin om att ju mer jämställt ett samhälle blir juridiskt, ekonomiskt och kulturellt i meningen att män och kvinnor fritt kan välja utifrån inre motivation snarare än yttre normer, desto mer framträder traditionella könsroller. De nordiska länderna är alla goda exempel på detta.

Debattören Roland Poirier Martinsson formulerade resonemanget enkelt i ett evenemang i årets Almedalen: "Jämställdhet är inget eftersträvansvärt mål. Men det är däremot valfrihet."

För utveckling av mänsklig potential är det viktigt att hindren för normbrytande val inte är större än att en motiverad människa tar sig över dem. Kvinnan som drivs att bli brandman ska kunna göra det. Mannen som drivs att bli barnskötare ska kunna göra det. Men de skilda inre drivkrafterna hos män och kvinnor innebär att på grupp- och samhällsnivå kommer resultatet inte att bli 50/50 vid strävan efter den fulla mänskliga potentialen.

Lycka till! Jonas Himmelstrand

Läs mer på www.strategier.se/746.html


© 2015 Kunskapsbrevet Strategier för att Lära & VäxaUtskrift


 

AKTUELLT

HEM

LÄS STRATEGIER

PRENUMERERA!

OM STRATEGIER

KONTAKTA OSS

LÄNKAR

LOGGA IN