![]() |
||||
|
||||
|
||
Nr 415, den 13 juni 2000 Att hälsa på folk är god pedagogikVad kan man lära sig som tyst observatör på en vuxenutbildning? En hel del faktiskt. Jag har ett uppdrag som pedagogisk handledare på ett utbildningsföretag där jag sitter med på kurserna och ger läraren återkoppling. Bland mycket annat har jag observerat olika sätt att starta en kurs och dess konsekvenser. Scen 1. Tänk dig att du reser långt för att delta i en kurs. Kanske går du upp i ottan för att hinna med ett flyg. Några flygtaxiresor och en flygfrukost senare kommer du fram till utbildningslokalerna. En receptionist möter dig med ett vänligt: "Hej". Hon berättar att din kurs går i första rummet till höger. Du är ute i god tid tjugo minuter kvar tills kursen ska börja. Du tittar in i kurslokalen, ingen finns där. Du sätter dig och tittar på materialet. Flygresan känns fortfarande i kroppen. Snart kommer det fler kursdeltagare in. Något förstulet hej yppas men inget samtal kommer igång. Men var är läraren? Jo, några minuter innan kursstart kommer läraren. "Tjena, tjena", säger han och kör igång kursen. Scen 2. Låt oss backa en stund och prova en annan kurs med en annan kursledare. "Längst bort till vänster", säger receptionisten. Fortfarande tjugo minuter innan kursstart går du in i lokalen. Läraren är där, han kommer fram till dig med utsträckt hand och säger: "Hej och välkommen". Läraren presenterar sig och frågar vänligt hur resan gick (eftersom han har pluggat på deltagarlistan och vet varifrån du kommer). Ni hinner prata någon minut om din hemstad, flygresor eller vädret när nästa kursdeltagare kommer in. Återigen går läraren fram och hälsar, småpratar en stund och väver sedan in dig i samtalet. Läraren hälsar på och småpratar med alla. När de sista kursdeltagarna kommer några minuter innan kursstart är alla invävda i ett trivsamt samtal i kurslokalen. Visst är det trevligare med scen 2, men har det någon pedagogisk betydelse? Vis av vad jag sett som observatör så vet jag att det har stor pedagogisk betydelse. I situationer som liknar scen 2 så bryts isen snabbare, spontana frågor kommer igång, ibland flera timmar, tidigare än i scen 1. Den som har blivit hälsad på känner sig tryggare och öppnare. Detta inbjuder till kommunikation och spontanitet och därmed, enligt modern pedagogiskt teori, även till bättre inlärning. Sammanfattningsvis:
Lycka till! Jonas Himmelstrand © 2000 Fortbildningsbrevet Strategier för människor & organisationer i förändring • Utskrift
|
||