Om huvudartikeln: Jay Belsky – kontroversiell förskoleforskare
Eftersom detta är ett kontroversiellt ämne så följer här ytterligare information om Jay Belskys forskning på förskolan.
Studien som refereras i artikeln, NICHD Study of Early Child Care and Youth Development, är den hittills mest välgjorda undersökningen om effekterna av tidig barnomsorg. Resultaten har korrigerats för en mängd faktorer som föräldrars utbildning, inkomst och annat som kunde påverka resultaten.
Kontroversen gäller bland annat hur stor vikt som ska läggas vid resultaten eftersom alla utslag är relativt små. Ökningen av beteendeproblem ligger inom normalvariationen. Ingen förälder som har god kontakt med sitt barn och där barnet mår bra på förskolan behöver vara orolig. En del menar att effekterna inte är något att bry sig om, andra menar att även små skillnader hos många barn är tillräckligt för att försämra klimatet i ett klassrum, på skolgården och i samhället. Därmed skulle det kunna vara en viktig samhällsfråga.
Jay Belsky menar att kvaliteten på förskolan, i synnerhet för de små barnen, är viktig och att föräldrar, som känner att deras barn behöver omsorg i hemmet, i synnerhet under de första åren, måste ha möjligheter att ge sina barn detta.
Svenska ståndpunkter
I Sverige är NICHD-studien antingen inte känd eller så anses den inte vara relevant för Sverige eftersom personaltätheten sägs vara sämre i USA. Det är sant att den genomsnittliga kvaliteten i amerikansk barnomsorg ligger lägre än i Sverige. Men spridningen är mycket stor. Den bästa amerikanska barnomsorgen måste anses bättre än den svenska, i synnerhet beträffade de små barnen. Den sämsta är väsentligt sämre. I NICHD-studien ingår dock inga resultat från den sämsta amerikanska barnomsorgen, av den enkla anledningen att dessa inte ville låta sig observeras av forskarna. Den bästa amerikanska barnomsorgen uppfyller de amerikanska rekommendationerna vilka är striktare än det svenska genomsnittet: bl.a. högst åtta barn per barngrupp upp till två års ålder. Det innebär att om Sverige vore en delstat i USA så skulle Sverige inte ha USA:s bästa barnomsorg för de små barnen. Svensk barnomsorg kan alltså bli bättre, även om den genomsnittliga kvaliteten är hög internationellt sett. Totalt sett måste resultaten från NICHD därmed anses ha relevans också för Sverige. Dessutom har två stora brittiska studier under 2000-talet kommit till liknande resultat.
Diskrepansen mellan den officiella svenska hållningen och senare års forskning var så stor att jag sommaren 2006 såg mig föranlåten att skriva en liten uppsats i frågan, Förskolan, forskningen och sanningen. I min bok Att följa sitt hjärta – i jantelagens Sverige finns ett kapitel som utvecklar denna frågeställning ytterligare.
Referenser
Jay Belsky, Family Policy Review, 2003, 1, 23-40: The Politicized Science of Day Care (laddar ner 56 kB stor pdf-fil).
Jay Belsky, Child Development, vol. 78, issue 2, p. 681-701, Are There Long-Term Effects of Early Child Care? (länk till plats där artikeln kan köpas).
Officiell NICHD publikation: Findings for Children up Age 4 1/2 years (laddar ner 1.2 MB stor pdf-fil).
Madeleine Bunting, The Guardian, July 8, 2004. Engelska experter uttalar sig: Nursery Tales.
Sven Bremberg, Folkhälsoinstitutet. Officiell svensk hållning: Förskola – hälsoeffekter.
Heide Lang, Psychology Today, May/Jun 2005. Resultaten bör tas på allvar: The Trouble With Daycare.
Nina Shapiro, Seattle Weekly, October 5, 2005. Kritisk till resultaten: The Day-Care Scare.
Jonas Himmelstrand, 2006: Förskolan, forskningen och sanningen. (laddar ner 76 kB stor pdf-fil).
Jonas Himmelstrand, 2007: Att följa sitt hjärta – i jantelagens Sverige, kapitel 26.
Här finns länkar till några tidigare Strategier-artiklar som är relevanta i sammanhanget:
Nr 566, den 30 april 2007, Föräldrar eller kompisar – vad är viktigast?
Nr 555, den 20 november 2006, Arv eller miljö – eller något annat?