Strategier logo

Nr 776, den 5 december 2016

Andra heliga kon … förskola för alla

Vad krävs för att Sverige ska ligga i framkanten av att utveckla mänsklig potential? Vi har tidigare skrivit om tre heliga kor. Här kommer den andra av tre: Förskolan.

Förskolan är idag en naturlig del av det svenska livet där praktiskt taget alla barn börjar förskolan vid ett års ålder. Bägge politiska blocken försvarar förskolan med emfas. Det "heliga" vi här ifrågasätter är om förskola från ett års ålder verkligen är optimalt för alla barn att växa till sin fulla potential. Den enkla frågan lyder: "Om förskolan är så bra som det hävdas varför har då den psykiska hälsan, skolresultaten och ordningen i klassrummen sjunkit betänkligt i takt med att förskolan blivit mer allmän?" Det enkla svaret är att vända på resonemanget och istället fråga: "Vad behöver barn idag för att må bättre?" Ingen hörs föreslå mer förskola, utan istället blir det försiktiga rader om att föräldrar behöver ta en större roll.

Men statsmakterna ger ett dubbelt budskap: "Du är jätteviktig som förälder och bör dela föräldraförsäkringen lika under barnets första 16 månader, men därefter mår barnen bäst av att fostras av professionella kvinnor på förskolan" – där finns som bekant mycket få män. Tyvärr visar forskning och erfarenhet att alltför många svenska föräldrar tagit detta budskap till sig och att många mer eller mindre abdikerat från föräldraskapet i tron att fostran sker på förskola/skola/fritids.

Men går man lite djupare och tittar på vad förskolebarn behöver för att växa till sin fulla potential så finner man att fri lek, vila, mjuka hjärtan och tillgång till anknytningspersonerna – typiskt föräldrarna – är centralt. Fri lek uppstår när anknytningsbehoven är mättade, och vila och mjuka hjärtan kräver anknytningspersoner. Inte alla barn kan få dessa behov tillfredsställda på förskolan. Särskilt svårt är det för de 30% av barnen som bär på "orkidé-genen" och är extra känsliga och kräver mer omsorg än andra. Det torde vara tämligen okontroversiellt att säga att förskolan inte passar alla barn, och jag har heller inte hört många motsäga detta.

Förskolebarn är olika och har olika behov, en del känsligare än andra. I det typiska fallet är det dock föräldrarna som känner barnet bäst och dessutom den enda kontinuerliga vuxenkontakten från födsel till högskola. Det är därmed högst rimligt att beslutet om barnens omsorg måste fattas av föräldrarna. Men då måste de ges rimliga valmöjligheter. Föräldrarna måste kunna välja mellan allt från förskola och dagmamma till grannomsorg, farmorsomsorg och hemomsorg eller annat. Enbart att göra detta val kommer att få föräldrarna att växa och finna sin roll. Mer föräldraomsorg gynnar inte bara barnets växande utan även föräldrarnas.

Förskola kommer att finnas länge än, men förskola för alla barn, det är en helig ko vi måste bli kvitt om alla våra barn ska växa till sin fulla mänskliga potential.

Vänliga hälsningar Jonas Himmelstrand

Läs mer på www.strategier.se/776.html


© 2016 Utvecklingsbrevet Strategier för Mänsklig Potential • www.strategier.se