Skrivut nr 584 huvudartikel

Nr 584, den 10 mars 2008

Ny kunskap om livslångt lärande

Det livslånga lärandet är ett begrepp i det framväxande kunskapssamhället. Hur vi lär och växer som människor, från vaggan till graven, blir hårdvaluta i en tid när kunskap är grunden i samhällsutvecklingen.

Men åtskilliga nya rön om det livslånga lärandet är fortfarande inte allmänt kända. Denna ännu ofta okända kunskap skulle ge en ny och annorlunda syn på livslångt lärande. Låt oss skärskåda det livslånga lärandet genom livet utifrån den nya kunskapen och de konsekvenser den medför.

0-3 år. Den kärleksfulla emotionella stimulansen med den närmaste anknytningspersonen är viktigast. Dessa tidiga år – kärleksskolan – ger barnet i bästa fall en s.k. trygg anknytning, vilket ger en rad livslånga fördelar som stark självkänsla, hög emotionell intelligens och god stresshantering. I denna ålder är emotionell närkontakt långt viktigare än pedagogik.
3-6 år. Treåringen har större likheter med en vuxen, än den har med ettåringen. Nu blir omgivningen bortom de närmaste mer intressant. Dock räcker några timmars pedagogisk stimulans några gånger i veckan för att vi ska utvecklas. Mycket talar för att fri lek bland trygga barn och vuxna, ger minst lika goda resultat.
7-18 år. Skolan som institution har endast ca 150 år på nacken. Vi tror gärna att detta är den idealiska inlärningsplatsen, men detta motsägs av åtskillig kunskap. Hemundervisning, till exempel, har visat sig ge bättre resultat än skola inte bara när det gäller kunskap och intellektuell förmåga utan även när det gäller att utjämna social snedrekrytering och skapa aktiva samhällsmedborgare. Hemundervisningens goda resultat beror troligtvis på en bättre emotionell anknytning, en fullt ut individualiserad undervisning och fler möjligheter till flow. Byggd på dessa principer skulle morgondagens "skola" ge varje elev en mentor – en lärare, förälder eller annan person – som knyter an till eleven och skapar ett individuellt utbildningsprogram. Detta program kan, beroende på elevens styrkor, intressen och inlärningsstil, innefatta skolundervisning, studiecirklar, praktik, hemundervisning och andra former i olika kombinationer.
18-65 år. Under dessa år går vi vår högre utbildning. Detta är också den produktiva tid när vi ger ett positivt bidrag till samhället utifrån våra styrkor och resurser. I arbetslivet finns stora möjligheter att underlätta växande genom ett modernare ledarskap. Dessutom kommer fler vuxna att engageras i barns och ungdomars lärande och utveckling. Detta kommer i hög grad att bidra även till vuxnas lärande under denna period.
65 år och uppåt. Ett utvecklande liv kommer allt oftare att ge verklig visdom i de högre åldrarna. I det livslånga lärandet är pensionen ingen slutpunkt. Det är startpunkten för en av de viktigaste rollerna i samhället, att bidra med sin visdom.

Framtiden kan bli mycket spännande!

Lycka till! Jonas Himmelstrand

Källor finns på: www.strategier.se/584.html