Nr 639, den 27 september 2010

Att vara i sitt esse – och hitta sitt element

Vi har sagt det förr: Industrisamhället är bakom oss och i dagens informationssamhälle behöver företag, skolor och samhälle mer av människors unika färdigheter och intressen. Men hur kommer vi dit?

I sin bok The Element har Ken Robinson intervjuat framgångsrika personer och skriver om hur vi hittar vårt "element" – de särskilda intressen där vi trivs och briljerar. Vi kan översätta begreppet till det svenska talessättet "att vara i sitt esse". Vi är i vårt esse när vi ägnar oss åt något som vi är bra på och känner passion för. Vi upplever "flow", vi glömmer tiden och känner en djup inre tillfredsställelse. Det känns som om vi har kommit hem.

När vi är i vårt esse utstrålar vi en känsla av inspiration som påverkar vår omgivning. Medarbetare som brinner för vad de gör är värdefulla på våra arbetsplatser. På samma sätt kan oengagerade människor dra ner stämningen. En inspirerande atmosfär är långt viktigare i informationssamhället än det var i industrisamhället.

Många av de framgångsrika personer som Robinson intervjuat har gått genom hela sin skolgång utan att upptäcka sitt särskilda intresse. Först när de lämnat skolan har de börjat upptäcka sitt "element". Paul McCartney hade i skolan inte den minsta aning om att han var bra på, och passionerat intresserad av, musik och mera specifikt på att spela gitarr. Han lärde sig på egen hand. Virgin Records grundare Richard Branson lämnade skolan vid 16 års ålder utan några godkända betyg överhuvudtaget. Skolan kunde inte undervisa honom. Han gjorde vad han var bra på: affärer. Vid 21 års ålder var han miljonär och fortsatte att bygga ett miljardimperium utan att någonsin ha förstått brutto och netto.

En utbildning är ingen garanti för att man blir bra på att jobba inom området, särskilt om man saknar den naturliga fallenheten och det passionerade intresset.

Så här menar Robinsons att vi kan hitta våra naturliga intressen – vårt element:

Lägg märke till när du glömmer bort tiden och blir djupt intresserad av något. Hittar du inte ett sådant område så tänk på de drömmar du hade som barn. Ville du bli pilot, frisör, ville du klättra i träd (men saknade möjlighet), tyckte du om att klippa pappersdockor, hade du en längtan att kunna sy, snickra, sjunga, balansera bollar, skriva på skrivmaskin eller ge dig ut på äventyr i den stora världen?
Även om det har gått flera decennier sedan du drömde det, så hitta modet attbörja ägna dig åt dessa drömmar. Gå en kurs, och ge dig tid att ägna dig åt detta. Även om det stannar vid en hobby så ger det hela ditt liv en ny inspiration.

Ny forskning på hjärnan visar att vi inte förlorar hjärnceller med åldern. Det är alltså aldrig för sent att lära sig en ny färdighet. (Kanske svårt att bli ballettdansös vid 80, men det mesta går i någon form).

Din omgivning kommer att bli inspirerad av din nya energi och dina nya insikter.

Lycka till! Tamara Himmelstrand

Mer info på www.strategier.se/639.html