Strategier logo

Strategiers syfte är att inspirera växande till vår fulla mänskliga potential – i skolan, företaget, samhället och hemmet.

Utvecklingsbrevet

m10

Nr 817, den 22 oktober 2018

Vad göra åt den psykiska ohälsan hos unga?

Den psykiska ohälsan hos våra unga har ständigt ökat sedan 1980-talet. Alarmrapporter kom redan på 00-talet och sedan dess har en fördubbling skett. Men från politiskt håll är det ganska tyst i frågan.

Häromveckan var dr Gordon Neufeld inbjuden till ett seminarium i Sveriges Riksdag för att tala på temat: Resilience and emotional well-being in children: surprising answers to stress and distress. Tjugo riksdagsledamöter från fem partier plus ett tiotal andra intresserade deltog i det 75 minuter långa seminariet.

Dr Neufeld vände först på perspektivet. Vi kan inte ta bort all stress, men vi kan hjälpa våra unga mogna så att de bättre kan hantera dagens stress. Vi behöver underlätta den mognad där våra unga kan anpassa sig, återhämta sig och hela sig från stressande och sårande upplevelser. De behöver vila, känna sina emotioner och ha plats för verklig lek i psykologisk bemärkelse, menar dr Neufeld.

Här förstås lek i en vidare bemärkelse än för barn och omfattar aktiviteter som inte kräver resultat, som inte är på riktigt och som är uttrycksfulla. Här finns humor, att uttrycka känslor utan återverkningar, att teckna, drama och teater, dans och rörelse, sång och musik, ironi och ordlek, berättelser och skrift och vänlig retsamhet och vanlig larvighet. Något som sällan får plats i dagens stressande och resultatorienterade verklighet. Utan leken förlorar vi en plattform för våra känslor och blir därmed sårbara för en kronisk stress som snart tar sig uttryck i psykisk ohälsa.

Centralt för att hantera stress är känslor av besvikelse, ledsamhet och sorg inför sådant vi är maktlösa inför, situationer där våra ansträngningar är fruktlösa. Vi kommer alla att möta fruktlöshet, men hur vi tar oss igenom den är en emotionell fråga: Kan vi känna de sårbara känslorna av sorg och besvikelse och fälla tårar antingen på utsidan eller insidan? Saknar vi dessa känslor så sker ingen återhämtning och vi kommer in i en ond cirkel.

Den mest stressande upplevelsen är upplevelsen av separation från våra nära och kära, ensamhet, barns brist på tid med sina föräldrar, skilsmässor, att bli utfrusen eller mobbad, skamkänslor och att bli ignorerad, bara för att nämna några.

Men ofta missar vi signalerna på stress. Barnen ser på ytan ut att hantera separationen men under ytan sker det till priset av att förlora sina känslor. Där arbetar våra emotioner ännu och ställer till med problem för lärande, beteende och hälsa.

Vi behöver skydda våra barn och unga från den mest stressande upplevelsen – separation från de viktigaste vuxna anknytningspersonerna. På så sätt kan de behålla förmågan att känna sorg och besvikelse och därmed bättre hantera annan stress.

"Vad behöver vi politiker göra?" frågar en riksdagsledamot i slutminuterna. Dr Neufeld tänker en stund och svarar: "Vi måste minska på den separation som dagens barn och unga upplever."

Vänliga hälsningar Jonas Himmelstrand

Mer info på www.strategier.se/817.html


© 2018 Utvecklingsbrevet Strategier för Mänsklig PotentialUtskrift


 

AKTUELLT

HEM

LÄS STRATEGIER

PRENUMERERA!

OM STRATEGIER

KONTAKTA OSS

LÄNKAR

LOGGA IN