Strategier logo

Strategiers syfte är att inspirera växande till vår fulla mänskliga potential – i skolan, företaget, samhället och hemmet.

Utvecklingsbrevet

m10

Nr 696, den 8 april 2013

Utvecklingsparadigmet på frammarsch

Ett paradigm i sin slutfas kännetecknas av att det blir allt dyrare att lösa dess akuta problem. Samtidigt växer ett nytt paradigm i tysthet, även om det ännu föraktas och osynliggörs. Våra grundläggande utbildningssystem kan synas vara paradigm i sin slutfas, inte minst i Sverige.

Ett paradigm definieras som ett synsätt med ett antal regler samt en idé om hur man når framgång inom detta ramverk av regler. Före den digitala revolutionen var precisionstillverkning av kugghjul paradigmet inom klockindustrin, och dess framgångsfaktor. Den digitala klockan gjorde förstås kugghjulen irrelevanta.

Skolvärldens paradigm domineras idag av skolbyggnaden, klassrummet och lärarkompetensen som framgångsfaktorer för lärande. Men Sverige använder mer pengar per elev än snart sagt varje annat land i världen, och våra skolresultat är långt ifrån de bästa. Sex år med en mer krav- och kontrollorienterad skolpolitik har ännu inte givit de utlovade resultaten.

Tittar vi på de företeelser som utmanar det nuvarande skolparadigmet så ser vi att dessa på olika sätt sätter fokus på eleven, snarare än på läraren och skolan: Vad är det som gör eleven undervisningsbar?

Detta breddar omedelbar resonemanget till att gälla mer än bara skolan. Vi vet att de faktorer som påverkar elevens mognad och lärbarhet verkar redan från födseln och genom hela förskoleåldern. Här utmärker sig Sverige genom extremt många ett- och två-åringar i förskolan.

Endast 2,5% av 1-2 åringarna är hemma med det vårdnadsbidrag som finns i vissa kommuner. I Finland är siffran hela 56% och deras vårdnadsbidrag har funnits sedan 1984. Även om forskningen på förskolan spretar så finns belägg för att förskolan, i varje fall för vissa barn, kan vara ett hinder i deras utveckling. Dessutom känner vi till Finlands goda skolresultat.

Finland har även färre barn i fritids än Sverige. I Finland ersätts fritids då med föräldra-, släkting- eller grannomsorg.

Den moderna utvecklingsvetenskapen pekar på trygga anknutna vuxenkontakter som centrala för barns mognad och lärbarhet. Sammantaget verkar detta "koka ner till" anknutna vuxenkontakter som avgörande för våra barns och ungdomars utveckling. Varje gång jag besöker skolvärlden hör jag om hur de vuxna är för få, samt att detta är ett socialt samhällsproblem, och inte bara ett skolproblem.

Vi kan därmed sätta frågetecken i kanten för det rådande utbildnings- och familjepolitiska paradigmet med sitt fokus på utbildade pedagoger, snarare än på trygga och välanknutna vuxenkontakter.

Allt mer evidens pekar på att de trygga anknutna vuxenrelationerna är viktigare än pedagogiken. Det betyder i så fall att hela dagens samhällsparadigm kommer att utmanas. Vi går förmodligen ett nytt utvecklingsbaserat paradigm till mötes.

Lycka till! Jonas Himmelstrand

Mer att läsa på www.strategier.se/696.html


© 2013 Kunskapsbrevet Strategier för att Lära & VäxaUtskrift


 

AKTUELLT

HEM

LÄS STRATEGIER

PRENUMERERA!

OM STRATEGIER

KONTAKTA OSS

LÄNKAR

LOGGA IN