Nr 566, den 30 april 2007

Föräldrar eller kompisar – vad är viktigast?

Klimatet på våra skolor sägs ha blivit hårdare på senare år. Har våra barn och ungdomar för lite kontakt med föräldrar, lärare och andra vuxna? En del skolfolk menar att dagens föräldrar känner sig för osäkra i sin föräldraroll.

Den kanadensiske psykologen Gordon Neufeld och läkaren Gabor Maté tar upp detta tema i sin bok Hold On to Your Kids – why parents need to matter more than peers. Neufeld är en internationellt känd psykolog med stor klinisk erfarenhet av barn, ungdomar och föräldrar. Han hämtar sin kunskap såväl ur psykologin som ur antropologin och neurobiologin.

Neufeld menar att i flera delar av världen så har kompisarna idag på ett olyckligt sätt övertagit föräldrarnas roll i att ge emotionellt stöd. För lite kontakt med föräldrar och andra ansvarsfulla vuxna i kombination med en förförisk ungdomskultur har gjort kompisarna till ungdomarnas "familj", snarare än föräldrahemmet.

Fenomenet är välkänt även i Sverige. Dagens unga har ständig kontakt med varandra, bästisen är jätteviktig, de uppskattar föräldrafria fester och hittar egna världar på Internet som de vuxna inte förstår. Men är detta ett problem? Är det inte bra att våra ungdomar får leva i vad som synes vara ett rikt socialt sammanhang?

Ungdomar lever i en värld där förtroenden ges och sviks, där konformism i beteenden och klädstil är normen och där äkta individualitet är ett hot, menar Neufeld. Så länge föräldrarna står för det viktigaste emotionella stödet är detta inget större problem. Genom en god nära kontakt med ansvarsfulla vuxna kan ungdomarna lätt läka besvikelser från kompisvärlden.

Däremot blir det ett problem när det viktigaste emotionella stödet kommer från kompisarna. Då avvisas nämligen föräldrarna och andra vuxna genom hjärnans funktionssätt, visar Neufeld. Då blir ungdomarna emotionellt beroende av varandra under en känslig ålder utan att alls ha mognaden för detta. Denna emotionellt otrygga situation försvårar ungdomstiden och kan ge oro, beteendeproblem, aggressivitet, försämrad inlärning och många andra av de problem vi ser idag.

Med lite jobb går det dock ofta att återfå kontakten, visar Neufeld, även med helt "kompisanknutna" ungdomar. Föräldrar som återvinner kontakten underlättar i sin tur för alla andra vuxna som de unga möter. I allt vi gör med barn och ungdomar måste vi förstå att relationen är viktigare än beteendet. Vi har inte råd att agera på sätt som försvagar relationen, menar Neufeld. "Vuxenanknutna" ungdomar utvecklas klart bättre både socialt och kunskapsmässigt, visar Neufeld.

Slutsatsen utifrån denna intressanta bok är att lärare, mogna vuxna och framförallt föräldrar är långt viktigare för dagens unga än vad vi som regel fås att tro, samtidigt som kompisarnas betydelse för de ungas utveckling verkar överskattad.

Lycka till! Jonas Himmelstrand

Läs mer på www.strategier.se/566.html