Nr 578, den 3 december 2007

Jay Belsky – kontroversiell förskoleforskare

Nyligen hade jag förmånen att lyssna till en av världens främsta förskoleforskare, Jay Belsky, professor i utvecklingspsykologi. Belsky har forskat på förskolan sedan slutet av 1970-talet. Vad Belsky funnit skiljer sig från gängse uppfattningar.

Det är känt att småbarnsåren påverkar vårt framtida psykiska välbefinnande och därmed förmågan att lära och växa.

Jay Belsky är amerikan men är numera verksam i London. När jag lyssnade på honom berättade han om när han av en händelse kom med i ett forskningsprojekt om förskolan i USA i slutet av 1970-talet. På den tiden var förskola kontroversiellt och vissa ansåg att separationen från modern kunde vara skadlig för barnet. Men studien visade inga skadliga effekter, även om forskarna varnade för att underlaget var litet och metodiken ännu oprövad. Men resultaten togs ändå som intäkt för att förskola var bra för barnen. Belsky hyllades och gick framåt i karriären.

Några år senare gick Belsky igenom en ny serie studier. Han upptäckte en "liten antydan" till att förskolan kunde ge barn något ökade beteendeproblem, något som han inte kunde bortförklara. Belsky rapporterade pliktskyldigt om detta – men fick ett så starkt motstånd att han till slut lämnade USA och flyttade till England.

USAs statsförvaltning ansåg då att klarhet behövde skapas i frågan. De gav anslag till en stor studie av hög kvalitet ledd av flera forskare, bl.a. Jay Belsky. Nära 1400 barn togs in i studien som nyfödda. De följdes sedan regelbundet ända upp till gymnasieåldern. Hittills har forskningsresultat redovisats fram till tolvårsåldern.

En del av resultaten har förvånat forskarna och går tvärs emot vanliga uppfattningar. Här är några av de starkaste slutsatserna.

Föräldraskapets kvalitet hade en klart större påverkan på barnen än typen, längden eller kvaliteten av omsorgen – inklusive omsorg av en förälder i hemmet.
Barn som gick i förskola av hög kvalitet nådde bättre kognitiva resultat än barn som gick i förskola av låg kvalitet.
Mer tid i barnomsorg skild från modern innan tre års ålder hade ett samband med ett mindre lyhört föräldraskap.
Ju längre vistelse i barnomsorg skild från föräldrarna eller nära släktingar fram till 4,5 års ålder, desto fler utåtagerande beteendeproblem hos barnen oavsett kvaliteten på barnomsorg – alltså även gällande förskolor av mycket hög kvalitet.
Vid 12 års ålder hade nästan alla skillnader utjämnats. Men barn som gått på förskola hade fortfarande något fler utåtagerande beteendeproblem än de som varit hos dagmamma, släktingar eller hemma. Dessutom hade barn som gått i förskola av hög kvalitet något bättre ordförråd.

Långt ifrån alla barn får problem men det finns en riskfaktor, enligt Jay Belsky.

Tolkningen av dessa resultat är naturligtvis föremål för en stor kontrovers.

Lycka till! Jonas Himmelstrand

Läs mer på www.strategier.se/578.html