Strategier logo

Strategiers syfte är att inspirera växande till vår fulla mänskliga potential – i skolan, företaget, samhället och hemmet.

Utvecklingsbrevet

m10

Nr 772, den 10 oktober 2016

Första heliga kon … arbetslinjen

Vad är det som krävs för att Sverige ska ligga i framkanten för mänsklig potential? Vi skrev i ett tidigare nummer om tre heliga kor att hantera. Här ska vi tala om den första av de tre: Arbetslinjen.

Arbetslinjen är ett märkligt begrepp. Dess användning antyder att människor vanligtvis inte arbetar, trots att människor i alla tider arbetat för sitt uppehälle. Alla möjliga yrken ingår i arbetslinjen: jordbrukare, rörmokare, lärare, läkare, marknadsförare på läskedrycksföretag, chefer, politiker och många, många fler. En hel del arbeten kunde dock undvaras utan större problem för mänsklig överlevnad. Men paradoxalt nog ingår inte mänsklighetens absolut mest centrala arbete i arbetslinjen.

Det mänskliga projektets mest centrala arbete är förstås skapandet, fostrandet och utbildningen av nästa generation människor. Utan en nästa generation är mänskligheten utdöd på 100 år. Men det räcker inte med att bara föda barn. Morgondagens medborgare behöver nå mognad och mänsklig potential i tillräcklig mängd för att kunna hantera framtidens stora utmaningar på vår jord.

Men resonemanget behöver inte drivas så långt. Det räcker med att säga, att vilka resurser vi än lägger på att fostra nästa generation så är det kaffepengar jämfört med de skatteintäkter de kommer att dra in under sitt liv. En person som är oförmögen att arbeta livet igenom kostar samhället i storleksordningen 100 miljoner kronor under sin livstid jämfört med en arbetsför person, enligt en beräkning.

Mot bakgrund av de svaga svenska skolresultaten och den ständigt ökande psykiska ohälsan hos unga borde detta oroa oss, kanske i paritet med klimatfrågan. I vilket fall torde det vara uppenbart att arbetslinjen måste inkludera också de som fostrar nästa generation – föräldrarna.

Man kan invända att förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger, lärare och elevvårdspersonal ingår i arbetslinjen. Visst, men vi vet idag med all önskvärd tydlighet att de inte själva kan fostra nästa generation. De kan bidra men inte ersätta den typiskt viktigaste platsen för fostran och utveckling – hemmet.

Efter att själv ha studerat denna fråga i mer än tolv år, så synes det tveklöst, att i takt med att man alltmer försvårat för föräldrarna att ta sin fostrarroll så har ohälsan hos våra unga ökat.

Men även de psykosociala sjukskrivningarna hos vuxna har ökat, vilket säkert kan hänföras till frustrerade föräldrar som inte upplever sig hinna med omsorgen av sina barn. Vi vet också att den mest tillgängliga utbildningen i personlig utveckling och mänsklig potential för vuxna består i att vara förälder. Utan tid för föräldraskap hindrar vi även mognad hos vuxna, vilket redan kan anas i samhällsdebatten.

Slutsats: För att Sverige ska komma i framkanten av mänsklig potential behöver arbetslinjen även inkludera föräldrar som på heltid eller deltid fostrar sina barn.

Med vänlig hälsning Jonas Himmelstrand

Läs mer på www.strategier.se/772.html


© 2016 Utvecklingsbrevet Strategier för Mänsklig PotentialUtskrift


 

AKTUELLT

HEM

LÄS STRATEGIER

PRENUMERERA!

OM STRATEGIER

KONTAKTA OSS

LÄNKAR

LOGGA IN