Strategier logo

Strategiers syfte är att inspirera växande till vår fulla mänskliga potential – i skolan, företaget, samhället och hemmet.

Utvecklingsbrevet

m10

Nr 743, den 18 maj 2015

Svensk skola behöver mer motiverade elever

Ytterligare en rapport om den svenska skolans problem kom härom veckan från OECD. Frågan är dock om rapporten verkligen förstår grundorsakerna till de svaga resultaten för den svenska skolan.

Enligt rapporten förefaller grundproblemet vara omotiverade elever som av olika orsaker inte engagerar sig i skolarbetet tillräckligt. Som lösning föreslås bland annat bättre lärarrekrytering, bättre lärarutbildning och att "ändra elevernas attityder" – inte helt lätt. Samtliga lösningar syftar till mer fokus i klassrummet och ett bättre möte lärare-elev.

Som vi tidigare skrivit i Strategier handlar elevernas lärbarhet i hög grad om faktorer utanför skolan, inte minst relationerna till vuxenvärlden, från föräldrar till lärare, och hur väl emotionellt närda eleverna är.

I detta perspektiv lyftes ett annat intressant faktum fram i rapporten. Under samma tid som de svenska resultaten försämrats har en rad andra länder förbättrat sina resultat, exempelvis Polen, Portugal, Italien, Tyskland, Turkiet, och även Singapore och Shanghai. Skillnaderna är stora: De sämsta eleverna i Hong Kong och Shanghai, barn till lågbetalda byggnadsarbetare, når bättre resultat i PISA än de allra bästa svenska eleverna.

Rapporten hävdar att orsaken till dessa länders förbättringar är bättre skolorganisation och lärarutbildning Men är detta ett kausalt samband? Skulle samma recept fungera i Sverige? Samtliga dessa länder har betydligt mer traditionella familjer och därmed större vuxenauktoritet – något som även gäller Finland. Dessa länder har kanske en lärbarhetspotential hos eleverna som en bättre skola snabbt kunnat dra nytta av. Men finns denna potential också i Sverige, frågar man sig?

De modeller som OECD använt i sin analys bygger naturligtvis på skola i typiska västerländska samhällen som de sett ut under senare delen av 1900-talet med relativt traditionella familjer med normal vuxenauktoritet, där lärarna i skolan relativt lätt kunnat fullgöra sitt jobb, hålla ordning i klassrummet och få någorlunda fokus på skolarbetet.

Men Sverige ligger i framkanten för ett nytt synsätt där föräldraauktoriteten försvagats, dels genom fokus på hög exponering till förskola från tidig ålder, dels genom att föräldrar börjat tvivla på sin förmåga, och dels genom mer fokus på elevdemokrati. Vi behöver nya modeller för att förstå hur skola och inlärning fungerar i samhällen där vuxna förlorat inflytande över den yngre generationen. I dessa samhällen är det ett svårt arbete att "ändra elevernas attityder".

Att återställa den svenska skolan och det svenska samhället till att seriöst hjälpa elever nå sin fulla potential kan komma att ta generationer. Fram tills dess får alla de som insett problemens vidd – föräldrar och lärare – försöka göra så gott vi kan utifrån rådande omständigheter.

Lycka till! Jonas Himmelstrand

Läs mer på www.strategier.se/743.html


© 2015 Kunskapsbrevet Strategier för att Lära & VäxaUtskrift


 

AKTUELLT

HEM

LÄS STRATEGIER

PRENUMERERA!

OM STRATEGIER

KONTAKTA OSS

LÄNKAR

LOGGA IN